Novemberkåsan 2016

Hej, dags för en uppdatering igen!
Jag hade från början inte tänkt att köra Novemberkåsan då denna tävling kräver så mycket tid och förberedelser, så egentligen var Ränneslättsloppet tänkt som årets sista tävling. Men efter att jag skadade fingret under Ränneslättsloppet och inte kunde genomföra den tävlingen kändes det väldigt snopet. Och när det sedan redan ca 3v senare kändes såpass bra i fingret att det åter gick att köra hoj, bestämde jag mig för att trots allt försöka få till en start i årets kåsa. Kåsan som i år var förlagd till Knivsta utanför Uppsala gick ovanligt tidigt (5-6/11), alltså redan 6 veckor efter Ränneslättsloppet.. Så de 3 senaste veckorna sedan jag bestämde mig för att köra kåsan har handlat ganska mycket om just kåsan!

Efter att ha gjort 7 kåsastarter sen tidigare har man ändå samlat på sig lite rutin och har även bra folk runtomkring som även de besitter en hel del kåsaerfarenhet =). Likaså bland kläder, handskar, glasögon och övrig utrustning finns det lite att ta av efter några år inom sporten..

Under en kåsa är dessutom belysningen viktig, både att det lyser bra men kanske framförallt att det inte slocknar utan är tillförlitliga prylar. Sedan förra året hade jag en LED-framlampa av märke Bajadesigns från Extraljuskungen.se liggandes. En lampa som förövrigt lyser något i hästväg. Till i år fick jag även hjälp från Andreas, en kille jag lärt känna i Linköpingstrakten och som tillverkar lite lampor under namnet Racing lights by Svensson, att även uppgradera hjälmlampan till en LED-lampa. Även den lyser riktigt bra, så sammantaget hade jag ett grymt ljus!

Jag besiktade hojen jag kört på under andra halvan av tävlingssäsongen och hann även med att klämma in några träningspass innan det var dags för att börja serva, meka, packa och fixa inför årets tävling.

Med god hjälp av min klubbkompis Tony och farsan fick vi ordning på grejerna i lagom tid under veckan innan. Enda egentliga bekymret var en förkylning som började kännas av helgen innan tävlingen och som sedan ökade på under veckan och höll i sig hela vägen fram till och under tävlingen. Inte riktigt den uppladdningen man vill ha, men som min teamchef brukar säga; ”har man satt båten i sjön får man ro den i land också”. Så det var bara att äta, vila och hoppas på att det skulle bättra sig.

Årets kåsa blev ovanligt lätt för att vara en kåsa. Banan var torr och innehöll bara några mindre blöta passager, så det gick att ”köra” motorcykel hela vägen. Istället kom tempot att bli högt och 32 mil bansträckning är ändå 32 mil!

Jag försökte köra på så gott det gick under dagssträckorna. Med dubbdäck, snabba lätta spår och lite tjäle gick det bitvis otäckt fort. Hade inga problem under dagen och rullade in som 7:a efter fyra körda dagsträckor.

Efter dagen och till natten kände jag mig mer seg och förkyld i kroppen. Hade liksom inte det där extra stinget eller vad man ska säga. Och även om jag så klart försökte så gott jag kunde mäktade jag inte riktigt med att hålla samma höga tempo under natten utan föll bak lite i placeringarna och slutade 12:a. Dock var det ett starkt startfält i år så en 12:e placering är ändå inte fy skam heller. Jag gick i mål runt kl 01.00 och hade då kört hoj (tävlingstid) i 5 timmar och 22 min, vilket kändes helt tillräckligt denna dag, men som annars får anses som en kanske väl kort körtid.

Teamet runtomkring mig, Yamahan och lyset från Extraljuskungen/Racing lights by Svensson funkade perfekt hela natten och vi behövde endast spänna kedjan, tanka och byta batterier!

Nu väntar lite tvätt av hoj och kläder, men efter det blir det nog lugnare på endurofronten ett tag framöver.

Ha de gott! /Jakob

                                         

 

Comments are closed.